när ensamheten tränger sig på..

hur vet man då om man gjort sig klokare, eller om det är tankarna som spelar ett spel? det här med instinkt. och insikt. jag litar på det.

det blev att komma fram till vissa saker inatt. om hur vissa människor som förut var så roliga och härliga i livet numer bara är tröttsamma. dem har inte kommit någonstans och när du själv går framåt står dem kvar. och det som var roligt igår kanske inte längre är roligt idag. inte om man förändrats. kanske var vissa inte ens så härliga som man en gång trodde. det händer att jag funderar på att sortera ut, ta bort. varför spara ett minne man numer bara blir äcklad av. i den ickeförståelsen hur det kunde bli som det är. om du gått framåt och ifrån eller helt enkelt varit blind för det uppenbara. eller om tiden också förändrat dessa, men till något helt annat än det ställe där du själv står idag. nej, då är skämten inte roliga längre, sällskapet en känsla av obehag och orden så tomma att det ekar. varför spara på tomhet, när man knappt ens orkar ägna det en suck. det är då man vet att något har förändrats.

jag ser bara tomhet i dina ögon, eller är det min som speglas där.

man börjar se framåt. se hur världen ser ut. alla vägar att gå. alla drömmar som ständigt förändras. jag tänker på filmen next, framtiden är aldrig fullständig, den förändras ständigt. för att vi ser på den. och det förändrar allting.

jag känner det. sakta hur det förändras i mitt huvud. min framtid. hur jag vill att den ska se ut. hur mina val ändras och framtiden med dem. sen är ingenting längre sig likt från hur det var.

ikväll har jag tänkt på dig. kanske är jag bara dum. kanske har jag alltid haft svårt att öppna ögonen. då går jag på känslan inombords. men ibland kan även drömmar vilseleda oss från det man hela tiden sökte efter. eller åtminstone det man fann. ibland måste man slita, ta tag i sig själv, slå och skrika högt det räcker.

längtar man hela tiden bort vet man snart inte vart man står, vart man är. vem man är. och det förändrar allting.

 

Natta

8 februari 2010 12:11

älskardejminfinaunderbaravän.duärvärdefull

http://nattasverklighet.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

vi kanske bara är olika. kanske det aldrig var meningen men det blev så ändå. det är ju så med livet, det blir sällan som man vill eller inte vill, som man tänkt, men det blir ändå. och det blev ju helt fantastiskt. men nu. nu står vi här. mer fant...

Det fungerar ju. Dagarna går, jag skrattar mycket, bekymmer kommer och går. Jag lever, är närvarande och jag är jävligt lycklig. Jag är så förbannat jävla lycklig och tacksam, för livet. Men ibland fastnar jag i det. Fastnar i tankar i att du inte ...

det finns så mycket att ångra om jag tittar tillbaka. saker jag gjort. ord som sagts. kanske var det ibland för att jag själv mådde dåligt. kanske var det ibland för att jag var en idiot. kanske av massa olika anledningar som jag knappt kommer ihåg. ...

det absolut största som hänt mig. det är tamefan absolut det största som kan hända en människa. jag förstår nu vad meningen är.   men ändå. ingen kan någonsin förbereda sig på hur det ska kännas. man kan inte föreställa sig att man ens kan äl...

jag har tänkt på dig så mycket dem här sista dagarna. jag tänker på dig varje dag, ofta, men vissa dagar går det lättare att låta bli, att låta vara en stund, man vill helst låta vara. det är för nära, det gör ont, det blir verkligt, igen och igen. ...